Risken för asiatiskt kärnvapenkrig är verklig

3/02/2010

I kartan nedan från Google Maps har vi den krutdurk som redan brinner och i värsta fall snart brinner vilt för att explodera värre än någon i media ännu pekat på. Samtidigt framförs åsikten att något problem - vilket har jag aldrig hört någon reporter fråga om - skulle bli löst.

Pakistan kan lätt falla

I kartan har vi Afghanistan "ovanför" Pakistan. Islamistiska extremister har starka fästen inne i Pakistan där de kontrollerar stora delar av landet och detta är inte aktörer Pakistanska armén trots enligt officiell statistisk absolut inte en svag armé mycket ogärna går emot. Pakistan är vidare ett kärnvapen land med 70 - 90 st strategiska kärnvapen.

Gränsen mellan Pakistan och Indien

Sedan otaliga år tillbaka pågår runt gränsen mellan Pakistan och Indien högt upp i bergen vad som av och till egentligen korrekt är krigföring. Det har bl.a. handlat om muslimska fundamentalister som angriper direkt i området men också går över gränsen för att begå terroristdåd och angrepp. Även Indien har kärnvapen.

Om Pakistan faller

Om USA, Sverige m.fl. länder lämnar Afghanistan är risken hög att Talibaner och diverse andra religiösa fundamentalister snabbt tar makten igen. Det kommer drabba många i civilbefolkningen mycket hårt och gissar jag mycket värre än de problem som setts under kriget.

Vidare är det inte uteslutet att det ökar problemet i Pakistan innebär att armén faller bakåt eller att delar av den går in i direkt samarbete. Om så sker är Pakistan inte längre stabilt och en effekt av det är att kärnvapen kanske blir hotade. Nu tror jag dock att det är rimligt att anta att jag inte är den enda som tänkt på den möjligheten och förhoppningsvis finns en effektiv nödplan för att hantera det. En kärnvapenladdning är trots allt tillräckligt för att skapa smutsiga bomber nog för att orsaka enorm skada i större delen av Indien.

Om så inte är fallet eller det misslyckas, eller det trots en lyckad operation orsakad en situation som innebär att den nuvarande gränsen Indien håller mot Pakistan inte är effektiv att försvara verkar det troligt att Indien mobiliserar och går in över gränsen in i Pakistan. Indien har också kapacitet att direkt gå in hårt utan någon omfattande mobilisering (och beredskap för det lär öka på ordentligt om alliansen lämnar Afghanistan). En väldigt snabb utveckling är därför möjlig.

Ett expansivt lätt ologiskt Kina

Kinesiska kommunistpartiets topp lever minst sagt isolerad från både den egna befolkningen och omvärlden. På det gäller att ingen ifrågasätter dem direkt. Av och till fattar de därför underliga helt irrationella beslut som inte gynnar dem alls.

I grupp av sådant hör till vad vi kan kalla det expansiva Kina. Kring helt meningslösa territorial gränser till havs, små öar utan värde, fiskevatten, lite gas och olja m.m. "skit" utan faktisk betydelse för deras ekonomi och ännu mindre för försvaret. 2009 började som ett exempel på det China Yuzheng 311 - 4 450 ton d.v.s. som en fiskebåt - att jaga iväg ett amerikanskt spionfartyg från internationellt vatten.

Trevligt nog har jag ett foto av China Yuzheng 311 vilket annars i alla fall då inte var direkt lätt att få tag i och troligen endast för att det inte skulle framgå för den egna befolkningen hur löjligt liten båten var:

Vad den blockerade framkomsten för var USNS Impeccable (T-AGOS-23) på 5 368 tonn d.v.s. något större men just ett "avlyssningsföretag" och inte vad man riskerar att kollidera med något annat i onödan - inte heller relevant beväpnad (de testade att spruta vatten på China Yuzheng 311 men det fungerade inte).


USNS Impeccable (T-AGOS-23). Arkivbild.

Ens när USNS Impeccable (T-AGOS-23) ville försöka smita iväg hindrades det. President Obama fick skicka ner ett riktigt krigsfartyg USS Chung-Hoon (DDG-93):

Den är på 9 200 tonn men viktigare är den bestyckad på nivåer som vida överstiger hina Yuzheng 311 och om jag inte tar fel allt Kina har till havs. Ändå är det inte alls ett betydande krigsfartyg men Kina har en svag flotta.

Kina ser på råvara som Japan innan Andra världskriget

Kina har de senaste åren blivit direkt imperialistiska rörande naturtillgångar och projiserar makt i Ryssland, Afrika och ännu mer i Asien. Exemplet med deras lilla båt rörde bara en ren strunt sak. Troligen möjliga olje- och gasfyndigheter i regionen:

South China Sea Oil and Natural Gas (Globalsecurity.org)

Kanske också att något annat tekniskt fanns på någon av öarna.

De har omfattande behov av energin till sin industri men detta är ändå verkligen en strunt sak de försöker mygla till sig. Någon enorm ekonomiskt vinst handlar det inte om. Tankesättet är samma vi hade i Japan före Andra världskriget och i kontrast till det kan vi konstatera att Japan växt till en världens ledande ekonomiska supermakter utan just några egna naturtillgångar alls.

Stora oljefyndigheter med muslimsk befolkning

I deras inlägg finns dock annat än kinesiska havets olja och gas dyrare att ta. I kinesiska inlandet finns stora oljefyndigheter och totalt är Kina världens fjärde största oljeproducent. Denna finns i regioner med muslimsk befolkning - kritisk för kinesiska industrin. Fredliga protester är vanliga men muslimsk fundamentalism tros också förekomma.

Luften i regioner där arbete med oljan sker är också p.g.a. obefintlig rening enligt publicerade studier gjorda av amerikanska universitet mer eller mindre förgiftade med kolväten. Resultaten bekräftade i studierna har visat sig vara skador i centrala nervsystemet hos befolkningen bl.a. påverkande impulskontroll - något inte ovanligt i för den delen vissa större västerländska städer.

Kina och Indien är inte vänner

Avståndet mellan dessa regioner och Afghanistan är inte direkt kort men det är heller inte längre än att ett okontrollerat Afghanistan och Pakistan troligen kommer spilla över sin problematik in i Kina. Hur skulle kinesiska kommunistpartiet reagera på det? En av flera möjligheter vars sannolikhet ingen trovärdigt kan bedöma är att de väljer att inte bara "pacificera" den egna regionen och säkra gränsen utan går långt över gränsen in i Pakistan och kanske rent av ändå mot mitten av Afghanistan.

Kina och Indien är inte två aktörer som är vänner i Asien. Indien har låtit tibetaner som med fara för sitt liv tagits över gränsen att få en fristad i Indien. Flera andra länder har istället skickat tibetaner tillbaka till Kina efter hotelser.

Expanderar Kina sitt inflytande långt in i Pakistan och Afghanistan kan i en situation där Indien redan står inne i Pakistan vi plötsligt ha en ytterst allvarlig situation. Det är lätt både för Indien och Kina att se Pakistan och Afghanistan som en region där man mer fritt än annars kan ge sig in i lite lättare "incidenter". Sådant kan dock givet att kinesiska kommunistpartiets ledning är lätt obalanserade mycket snabbt leda till fullskaligt krig.

Ett sådant - precis som krig mellan Pakistan och Indien - kan utvecklas eller direkt gå till ett kärnvapenkrig. Inträffar det blir skadorna i Asien ofantliga och säkert åtminstone väldigt betydande även här i Sverige.

Vad är risk management?

Få personer förstår risk management. De tror att om en risk är låg är den oviktig. En risk även om den är låg måste dock hanteras om skadan den resulterar i är mycket hög. Här är jag förövrigt inte ens säker på att den samlade risken är låg.

På grund av detta kan jag inte se att USA, Sverige med flera länderar som nu i praktiken kontrollerar Afghanistan kan lämna landet. Att vi stannar oavsett hur är bättre för:

Afghanistan befolkning, Kinas befolkning, Pakistans befolkning, Indiens befolkning. Europas befolkning, Nord- och sydamerikas befolkning, Afrikas befolkning och resten av världen.

Att Afghanistan kontrolleras av alliansen - i praktiken USA - därför utan det kontrolleras regionen inte av någon och det kan leda till kärnvapenkrig.

Går vi också bara en liten bit bort från centrum för krutdurken har vi fler kärnvapennationer däribland Nordkorea:


   NPT Nuclear Weapon States (China, France, Russia, UK, US)
   Non-NPT Nuclear Weapon States (India, North Korea, Pakistan)
   Undeclared Nuclear Weapon States (Israel)
   States suspected of having nuclear weapon programs (Iran, Syria)
   NATO weapons sharing weapons recipients
   States formerly possessing nuclear weapons

Vad som stör mig med Jan Guillous uttalande i Expressen

Vad som lätt irriterar mig med Jan Guillous uttalande i Expressen är att det är fria fantasier:

Jan Guillou: "Visar att de argument jag framfört är vassast"
Hemlig UD-rapport: Insatsen i Afghanistan anses misslyckad

Jag har läst vad han har sagt och det är i princip med olika varianter samma sak som han skrev i den lätt obalanserande krönikan i Aftonbladet där jag plockade ut exakt allt han sa:

Afghanistans problem diskuterade utifrån nationalklenoden Jan Guillous hemtrevliga krönika

Inget argument finns där utan bara påstående om att man inte kan bomba Afghanistan till fred. Det hör till vad som kallas slagord och är inte argument i konstruktiv debatt där man föreslår en lösning på ett problem. Han har inte argumenterat för något och kan därför inte ha fått rätt. Faktiskt har det inte ens någon verklighetsförankring.

Även om Sverige saknar direkt inflytande i frågan är det så att börjar enstaka länder lämna alliansen så sprider sig det. Det kan räcka nu att Sverige gör det. Och ingen ska tro att Afghanistan saknar ekonomiskt värde därför att det ser fattigt ut. Det finns naturtillgångar att hämta.

Nu har vi alltså en situation - om alliansen lämnar Afghanistan - som snabbt kan bli instabil involverande Kina, Indien, Pakistan och Afghanistan.

Givet att Jan Guillou inte längre är ung att se i text, argument och bilderna av honom och närmast tycks väldigt sliten samt givet dom problem som framkom 2009 kan han inte se hur det kunde vara bättre att han höll sig borta från den här debatten? Och att det ändå trots att han verkar så trött är så motiverad att ge sig in i den så hårt. Det finns ingenting med det som jag gillar.

Relaterat

Svenska tidningar måste se över sin säkerhet
Afghanistans problem diskuterade utifrån nationalklenoden Jan Guillous hemtrevliga krönika
China's oil production ranks 4th in world, only meets half domestic demand
Ulf Nilson om regeringens ansvar för arkivfrågor
Petroleum industry in the People's Republic of China
Dragon gate: Osmaklig Illustration av dagens Kina
1998: The Year of Testing
Status of World Nuclear Forces

0 kommentarer

Kommentera